Snacka om fjolla !!!! ha ha ha.

Jonas drog just en dikt för mig och hade krokodiltårar i öga. så här sa han:

Jag kan skratta, ¨

Jag kan le,

Men såret i mitt hjärta kan ingen se.

Ja du Jonte, du kan ju om du bara vill... Vem är hon?????

Som sagt jag vet imte vad jag ska skriva. Kan ju berätta att jag INTE satte igång nåt röklarm i hissen sist jag var i Kumla i alla fall. Det var ju possitivt =)

Jag vill bo i en svamp

Annars får jag kramp.

Jag vill ha en öl,

Som jag dricker i en vattenpöl.

Jag vill bo i svamp,

Annars får jag damp.

Emma heter världens vackraste unge

Och tro inte att hon bor i en liten dunge.

Nä för lilla Emma,

Hon bor hemma!!

Nä nu orkar jag inte skriva mera. snart mat här med =)

Bjällerklang bjällerklang,¨

cykla bak och fram.

I ett hörn, i ett hörn,

där stod en björn.

O måla ....... GRÖN !!!

HEEEEEJDAAAAAA !!!

Puss o kram synes på stan. I hope!!

Att allt ska vara så svårt hela tiden. Att jag alltid ska välja fel. Att jag alltid skla bli sårad på ett eller annat sätt. Han som jag älskade av hela mitt hjärta har satt stora sprickor i mitt hjärta. Genom att bryta ett förtroende... Genom att berätta för sina kompisar vad jag vart med om i det förflutna. Saker som han inte ens skulle babblat om. Saker som bara berör mig och ingen annan. O det är jag som bestämmer vem som ska veta de sakerna och inte han. Han gjorde av välmening sa han, men jag kan inte förstå det. Det är väl inte han som behöver stöd eller mår dåligt pga av dessa saker. Och hur skulle en människa som inte känner vare sig mig eller honom kunna hjälpa till. Hur ska hon kunna veta precis vad jag går igenom/har gått igenom...?  Hur ska någon egentligen veta?  Nån som inte vart med om det jag vart har inte den blekaste aninig om hur jag har det med vissa saker. Men den personen som en gång suttit i samma sits som jag vet exakt  vad jag snackar och hur jag känner det innombords.

Tydligen ska jag inte vara lycklig i ett förhållande, kanske lika bra att vara singel, vad vet jag...

Ett förtroende bryter man inte så lätt som han gjorde, inte om man verkligen älskar personen i fråga så mycket som man säger. Då förösker man prata med den personen det gäller istället för att ta upp den med nån annan. O vill man inte prata om det just då, är det kanske för att det gör för ont att prata om det. Jag pratar om det nöär jag själv vill, När jag känner att jag kan utan  att tårarna ska bränna innanför ögonlocken och utan att jag ska känna mig tvingad. Jag pratar när jag är redo, hjälper inte om man tjatar, det blir bara ännu jobbigare då.

jag är så lessen, jag älskade verkligen honom. Vi hade det så bra ihop. Men jag kan inte bara förlåta när han pratat om så allvarliga saker om  som handlar om mig. Jag kan inte bara förlåta och rycka på axlarna som om inget hade hänt. Dessutom så hade han kunnat fråga mig om det var okej att han tog upp det med någon annan, men nej det hade han inte en tanke på. Kan undra om han fattar vad det är för nåt han har sagt vidare...??

Det som hände mig har satt djupa spår i mig och det är sår jag kommer att få leva med. Saker jag aldrig nånsin kommer att glömma. Jag har hela livet på mig att berätta för dem som vill veta, men jag gör det i min takt. Inget som kan tvingas fram. Snälla respektera det! Blekna kan det göra men försvinna helt kommer det aldig att göra.

Vissa dagar kommer att vara jobbigare än alla de andra.

Jag fattar bara inte hur han kunde såra så jäkla mycket som han gjorde.